Over and out
Kram på er!
Mission completed
Nu är jag klar.
I kväll blir läskigt.
Jag vill till Italien.
Ge mig fredag nununuuu?
Palladium
Haha, det var min käre mentors svar på frågan i fall jag kunde gå tidigare i morgon p.g.a vår konsert på Palladium i morgon (vi ska förresten spela på Palladium i morgon ^^). Inte visste jag att det var en så svensk tradition? xD
Koladator.
- När datorn helt plötsligt bestämmer sig för att gå in i en fas då det är helt otänkbart att samarbeta och allting bara går så seeeeeeeegt.
- Att vi människor(och då inkluderar jag mig själv) hela tiden tycks söka efter bekräftelse
- Att Johnny Depp kan få 493 miljoner kr om han sätter på sig pirathatten igen, när dessa pengar istället hade kunnat användas till forskning om olika sjukdomar, mätta hungriga magar, rädda oskyldiga varelser eller förbättra miljön. Bland annat. Klyschigt tänkande, jag vet, men det är inte mindre sant för det.
- Självgoda människor som "diskuterar" = säger vad de tycker och sedan skiter i att lyssna på vad personen de pratar med har att säga.
- Fega personer som inte vågar stå för vad de tycker.
- Att min History-essay skulle kunna vara klar vid det här laget, om jag inte blivit så jäkla distraherad av annat det vill säga. Focus! (fast för övrigt går det faktiskt ganska bra på den fronten)
Det var vad jag hade att säga, ursäkta om jag förstörde er angenäma afton. Ni kan ju alltid låta den förgyllas igen genom att kolla på lite klipp med Johan Glans på youtube - han är bara underbar!
Earth Hour
Shit happens, life goes on.
Vädret tycks hålla med mig verkar det som, för solen strålar och det är hela 12 grader varmt! I går åt jag min första lunch i solen ute i trädgården, riktigt mysigt! Familjen har precis packat ner sig till Smyge för att göra första vårröjningen, men jag fick stannna hemma på grund av min förkylning som ännu inte lämnat mig. Jag är inte riktigt fit for trädgårdsarbete i havsklimat om man säger så... Dessutom skulle Jakobs kompis Sara med sina två hundar också klämma in sig i bilen, så det var nog lika bra det. Inte ens lilla jag hade nog fått plats ^^
Innan de åkte bjöds de dock på en ytterst delikat frukost, om jag får säga det själv. Jag blev tipsad om ett recept på American Pancakes av Nicole i veckan, och var inte sen att testa saken! I hälften av smeten hade jag i lite krossade hallon medan resten fick vara "au naturale" och gud vad gott det blev! Riktigt lätt att göra (fast låt smöret svalna innan du gör något annat xD) och supermumsigt var det. Vill ni ha receptet? Kolla in på Nicoles blogg vettja!
Okej, nu ska jag försöka ta itu med lite franska som ska vara klart i veckan. Eller så lägger jag mig i solen och läser lite först. Hmm, svårt val...
Be strong, carry on
Var i skolan både i dag och i går i alla fall vilket var mycket bra upptäckte jag. Att umgås med alla underbara människor som leder bort tankarna gör det så lekande lätt att vara glad; jag slipper tänka, slipper känna. Helst skulle jag ju välja sällskap dygnet runt, men det skulle nog vara lite jobbigt i längden ändå.. ^^ Någon gång måste man ju få släppa allt, och att gråta är bara oerhört skönt ibland!
Kvällen tillbringar jag hemma i soffan med min dunderförkylning som jag lyckats dra på mig till på köpet. Jag försöker desperat övertala denne att lämna min kropp omedelbart, för nu är jag trött på att hosta och snyta mig var femte minut! Allting blir så mycket jobbigare då, men nu har jag i alla fall fått tillbaka smaken! (Y) Tänkte försöka masa mig bort till stallet i morgon förmiddag för att ta hand om Esther. Inte helt säker på att det är en bra idé, men försöka går ju. Dessutom har jag lovat att låna ut mitt vänsterben till Johanna & hennes fotoprojekt, och det kan man ju inte ställa in! Det är inte varje dag man får chansen att vara ben-modell...x)
Nu ska jag fortsätta mitt godiskrängande med positivitet och mys. Let's Dance-final också, och även om jag sett långt ifrån alla avsnitt så är Laila Bagge en självklar favorit. Sure, Magnus Samuelsson är grymt cool och har en underbar dialekt, men Laila är ändå snäppet bättre enligt mig. Eller vad säger ni?
Vila i frid.
Svanekaergårds Cliff
17 maj 1995 - 26 mars 2009
Vila i frid, älskade vän. Du kommer alltid att vara en del av mig, och jag glömmer dig aldrig. Memories last for ever, och aldrig ska jag sluta älska dig. Du var min värld.
When you lose something you can not replace.
Nu är han borta. Världens finaste ponny har lämnat jorden för alltid, och i går var sista gången jag såg honom. Sista gången jag klappade honom. Sista gången jag pussade på hans mjuka mule. Sista gången jag viskade "jag älskar dig" i hans luddiga små öron. Sista gången vi delade morot, och sista gången han fick äta gräs. I morse vandrade han vidare till de evigt gröna ängarna, men hos mig kommer han alltid, alltid att finnas kvar. Bästa vänner glömmer man inte, så är det bara.
I fyra år har han varit där för mig, och verkligen gjort rätt för sitt namn (Cliff - klippa). I åttan hjälpte han mig att hitta mig själv, men även att våga mer. Han hjälpte mig att ta bort allt det osäkra och för det är jag honom evigt tacksam. Så många underbara minnen jag har tillsammans med denna fina varelse, och en sån stor del han har haft i mitt liv! Fram till för 3 månader sedan då han flyttade ut till Kvarnby har jag träffat honom var och varannan dag i nästan fyra år - det blir ganska många dagar. Sedan är det ju inte kvantitet utan kvalitet som gäller, men jag tycker att båda två är mycket väl uppfyllda.
När jag fick det förfasade samtalet under mattelektionen kl. 8 i går morse var det bara som att något rasade i hop, samtidigt som något annat lättade. Min första reaktion var så klart förtvivlan och gråt, och jag orkade bara inte vara kvar i skolan. Jag åkte hem, grät i någon timme, pratade med mamma som kom hem med lunch och sedan skjutsade mig ut till Cliffen två gånger - en mitt på dagen och en sent på kvällen. (Tack för att du är så underbart snäll & fin mot mig, mamma)
Men allt eftersom dagen gick kände jag att det blev lättare att acceptera, lättare att inse. Det var nästan som om det var skönt att äntligen få veta, att få det gjort. Hur hemskt det än låter så vet jag ju ändå att det var det bästa för honom, och snabbaste möjliga sätt skulle också vara det mest smärtfria. Det är klart att det kändes som att jag aldrig ville lämna hans sida och skjuta upp på saken så länge det bara gick, men i en annan del i mig kändes det nästan lättat. Min fina kille skulle äntligen få gå vidare, utan smärta och utan problem. Att det var orättvist på grund av hans ålder, personlighet och den underbart fina vän han var är en annan sak, men det kan man ju egentligen inte göra så mycket åt.
Sorgen och saknaden är ju så klart enorm, och det kommer att kännas riktigt tufft emellanåt. Tanken på vad som hänt hugger till i hela mig liksom synen av bilderna och rosetterna vi fått tillsammans, men det är väl helt enkelt något man får lära sig att leva med. Jag ska så gott det går hålla allting som vanligt (även om dagens ridlektion hoppades över - jag kunde bara inte) och vara mitt vanliga jag. Det är också något man behöver tror jag, för ingenting blir bättre av att gå och deppa ner sig över något man inte kan påverka. Självklart är jag oerhört ledsen och jag kommer gråta, sakna och längta, men jag kommer även att skratta och glädjas åt det fina vi fick. Jag fick 4 år tillsammans med världens finaste ponny och uppleva mycket, och det kommer jag för evigt vara tacksam för.
Say goodbye.
Jag visste att den här dagen skulle komma. Jag visste att samtalet skulle komma och jag gick väl egentligen mest bara och väntade på det, samtidigt som jag försökte styra över tankarna på annat. Jag har varit förberedd i mer än en månad, och ändå slår det så hårt när det väl kommer. När jag såg vem det var som ringde i morse fick jag bara sjukt ont i magen, för jag visste ju vad det handlade om. Hur kan skillnaden vara så stor mellan att veta vad som ska hända och att få det bekräftat?
I morgon, i morgon blir min ponny fri för alltid. Vid den här tiden i morgon kommer han inte längre att finnas där, och det gör så sjukt jävla ont. Min fina, underbara kompis, mitt stöd sedan 4 år tillbaka. Borta, bara så där. Inte ens 14 år fick du bli, och du hade kunnat göra så oerhört mycket mer än vad du fick chans till. Varför?Jag klarar inte det här.
I'm naturally blonde, please speak slowly.
Herregud, vilket dåligt & jobbigt humör jag var på sist jag skrev, jag ber verkligen om ursäkt för denna lilla svacka. xD Det var nog en salig blanding av trötthet, förkylningsirritation och uppgivenhet som framkallade det hela, men det hjälpte faktiskt rejält att få klaga av sig lite (ledsen att det var ni som fick agera bollplank)! Så fort jag klagat av mig lite här på bloggen tog jag mig i kragen och försökte göra det bästa av allt, och vilken trevlig dag jag har haft! Jag överlevde de 5 ½ resterande timmarna i skolan, fast några våfflor blev det dessvärre inte. På torsdag däremot står det utlovat, så vi får leva på det!
Den inte så sannolika sannolikheten sattes på prov i morse, och är nu long gone. Det var faktiskt inte fullt så hiskeligt svårt som jag fasat för, men som alltid hade jag behövt några minuter extra. Jag kunde ju, det var bara det att jag inte riktigt hann... Ash, vi får väl hoppas att det jag plitade ner var någorlunda rätt i alla fall för annars vet jag inte vad jag gör.
Efter skolan var det lite slapp som gällde och sedan middag vilket åtföljdes av promenad med mamma. Mysigt med solnedgång, men det blåste rätt kallt... Nu har jag precis avslutat Operation Duktig då jag både fixade min trasiga halsduk, sydde igen ett annat hål, tömde diskmaskinen och städade rummet. Imponerande va? ;) Haha, nä skämt åsido, nu ska jag gå och läsa klart min underbara bok i stället.
Tjingeling!
Förlåt
När man ställer väckarklockan på 07.30 och tror att den ska ringa halv sju.
När man vaknar upp till snöstorm, bestämmer sig för att ta bussen och precis när man hoppat på bussen så skingrar sig molnen och det blir världens finaste cykelväder.
När man tror att man fixat och svarat på alla mattefrågor men senare kommer på att man visst glömde den sista.
När man inser att det är våffeldagen i morgon men inte har några våfflor att äta. (till på köpet började det just lukta våfflor i hela skolan. Önsketänkande?)
När man egentligen bara har två timmars lektion kvar i skolan men måste stanna i 5 ½ p.g.a. dumdumdum håltimme. (som visserligen är ganska trevlig i bland. Ibland.)
När man helst av allt bara vill åka hem och skita i allt men vet vad konsekvenserna blir.
Jag vill åka hem.
Jag ska sluta klaga.
Jag är inte trevlig i dag.
Jag är i stort behov av herr iPod.
Önsketänkande
Förutom "gottegris" så skulle även "läslus" kunna översättas till Mikaela i ordboken. Grejen är bara att även "uppbokad" skulle fungera, vilket leder till att jag inte har den minsta tid till att läsa alla böcker jag vill läsa. Skolan är ju en starkt påverkande faktor, men sedan handlar det väl lite om prioriteringar också antar jag. I går blev jag i alla fall vaken i 1 ½ timme med min Breaking Dawn som alldeles snart är färdigläst, och gud vad underbart det är att sugas upp så av en annan värld! Jag ska verkligen försöka lägga mer tid åt den saken från och med nu, och andra önskningar på min boklista är;
- "Väninnan" (Anna Linds bästa vän berättar om den fruktansvärda upplevelsen på NK)
- "When Daddy Comes Home" av (köptes på bokrean och verkar riktigt fin!)
- "Tusen strålande solar" (Johannas tips, och "Flyga Drake" var ju hyfsat underbar, så varför inte?)
- "Flickan som lekte med elden" ("Män som hatar kvinnor" har jag ju både läst & sett, så nu tänkte jag ta itu med uppföljarna)
- "Luftslottet som sprängdes" (som sagt...)
- "The Family Tree" (ännu ett av bokreans kap som verkar fin)
- "P.S I Love You" (filmen har setts, men jag tror att boken är en helt annan upplevelse)
- "Överlevare mot alla odds" (julklapp från mormor som verkar spännande men hemsk)
- "Skam" (skäms är precis vad jag gör, efter att ha ägt boken i ett år utan att läsa den! :S )
- "Always the Sun" (återigen bokrean...)
Förstår ni hur lockande det är att stanna hemma och läsa hela dagen? Haha, nä nu ska jag sluta tänka på saken så blir det förmodligen mycket bättre. Jag har ju trots allt hela livet på mig att läsa, men att orientera i Mellanhedsparken (!) är inte något man gör varje dag!
Tjingeling!
1.36
Vet ni vad? Om 5 månader är jag och ser Coldplay. Ganska så exakt faktiskt. Ganska så underbart faktiskt. Åh, jag längtar! Detta firar vi med en av deras många underbart fina låtar, som även kan få spela rollen som kvällens god natt-sång.
God natt!
Sannolikhet och likgiltighet.
Pratkvarn
Vet ni vad?
- Att fastna i datorns värld är något av det enklaste som finns
- Jag har fortfarande inte blivit trött än, trots att det är 6 timmar sedan sist jag konstaterade detta faktum
- Jag tycker väldigt mycket om mina nya skor & klänning
- Jag klarar inte längre av att lyssna på "Goodbye my Lover" utan att börja gråta
- Jag har lyssnat på "La Voix" ungefär 37 gånger den senaste veckan
- Avundsjuka är en fruktansvärd brist
- Om 5 månader och 2 dagar befinner jag mig troligen i extas
- Mitt samvete är väldigt svagt och blir lätt dåligt
- Uttrycket "gottegris" skulle kunna översättas till "Mikaela" i ordboken
- Mina negativa känslor är väldigt blyga och vågar sällan visa sig utåt
- Jag tror att mina iPod-hörlurar är på väg att sprängas, vilket vore på tiden (?)
- Jag ser fram emot morgondagen enbart för att den innebär att jag får sova precis hur länge jag vill
- Jag har insett att alldeles för mycket här i livet handlar om bekräftelse och folk som söker det
- Jag ska sluta prata (skriva?) och lyssna på herr iPod i stället.
God natt!
Shopaholic
I dag kom jag i alla fall hem med ett par härliga vårskor från Le Coq Sporitf som jag letat efter i år och dar, och även en snygg t-shirt från H&M fick följa med. Den köpte jag dock i storlek L och tänkte ha den som en skön, avslappnad vår/sommar-klänning. Stor t-shirt och leggings är enligt mig något av det skönaste & snyggaste man kan ha på sommaren, så 89 kr kändes som en ganska bra investering i dag! På Sister's Point hittade jag en helt underbar blommig sommarklänning, men den kändes lite mer i plånboken så jag tror jag avvaktar så länge. Fast den var ju bra fin alltså... Haha, vi får se hur det blir, något roligt ska man ju ha kvar! ;)
Vad jag tyckte om Entré? Tja, räcker det med att säga att jag spenderade 6 timmar där utan att bli trött och utan att ha sett alla affärerna? Haha, stort skulle man kunna kalla det, men mycket fint och bra affärer. Dit kommer jag garanterat att komma tillbaka, själva city har liksom fått lite konkurrens nu om man säger så... De första timmarna spenderades med Cissi & Nicole, och senare under eftermiddagen ringde även Erika och hängde på en stund. Mycket trevligt men det känns lite skrämmande att jag inte är det minsta trött... Jag menar, efter att ha stigit upp 06.30, gått i skolan i någon timme och skrivit prov och sedan traskat runt i ett enormt köpcenter i 6 timmar så borde man väl ändå vara trött?! Nixpix, energi har jag fortfarande, men jag klagar inte! :)
Nu ska jag dock gå och förbättra själva energi-grejen och äta lite god middag, pappa lagar mat så förväntningarna är på topp!
Kram på er!
Heavy
P.S; Jag bara måste rapportera senaste vårtecknet; I går visade termometern 10,5 grader och när jag var ute och joggade efter skolan stötte jag på både fru Nyckelpiga och familjen Flugsvärm. Riktigt varmt var det att springa i solen också, men det doftade underbart grönt över allt. Åh, jag blir så glad!
Pics of today
Vår vår.
Precis återkommit från en härlig vårpromenad tillsammans med Nicole, i dag är det verkligen vår i luften! Målet var Glassfabriken för att fira det underbara vädret, och vi promenerade minsann både dit och hem. Glassen blev en bägare med ena kulan Hallonpannacotta och andra Rocky Road, muuums! Det var verkligen behövligt, och nu är vi fit for fight igen. Ehm, fit for Leslie menar jag ju. Eller nått.
Tjing!
P.S; Ni missar väl inte den nya gallerian Entré som öppnar här i Malmö på torsdag? Massor av nya, fräscha affärer (New Yorker, Sister's Point, Mango, Vila och Yves Rocher till exempel) men även food court, bowling, bio och juicebar kommer finnas. Själv ska jag checka in stället efter skolan på fredag tillsammans med Cissi & Nicole, I'm lovin it!
I'm just a kid
Jag vet inte hur det är med er, men när jag var 11 år var det kompisar som gällde för hela slanten. Egen mobil fanns det inget skäl till att ha, och att åka till stan ensam var något man kanske precis börjat få lov att göra. Smink existerade inte till större utsträckning än läppglans och möjligtvis någon ögonskugga när det var festligheter på gång, och kläderna handlade man mycket tillsammans med mamma. Man njöt verkligen av att vara barn, att inte bry sig så mycket och slippa ta ansvar.
Nu för tiden tycker jag snarare att barndomen har blivit något som stressas förbi; betygsättningen ska börja redan i 6.e klass och seriefigurer har sina egna sminkmärken. Man ska vara ansvarsfull och klä sig vuxet, att sitta inne och leka har man slutat med för länge sen.
Nu vet jag inte om det kanske är jag som överdriver lite, men jag tycker fortfarande att det är rätt sorgligt att se hårdsminkade 13-åringar svepa förbi i senaste märkeskläderna, fullt medveten om sitt utseende. Jag själv kände verkligen att jag tog vara på hela min barndom, och jag var nog ganska så barnslig ganska så länge. Detta är dock ingenting jag ångrar för fem öre, även om vissa minnen kan kännas en aning pinsamma. Barndomen är något man har men till slut aldrig får tillbaka, hur gärna man än vill. Vuxen ska man vara de återstående 70 åren av livet, så där är det ingen brådska tycker jag. Visst kan det kännas lite "coolt" att vara mogen och vuxen för sin ålder, men jag tycker fortfarande att man ska ta vara mer på barndomen medan man har den. Nu låter jag förmodligen fruktansvärt gammal och förnuftig, men så tycker jag! Vad tycker ni? ;)
You are my only one.
Älskling. Det gör ont.
Believe.
La voix
Wohoo, min storfavorit vann! :D Höhö, jag behöver kanske inte säga vad det är jag syftar på? Melodifestivalen, så klart... Förvisso såg jag aldrig själva programmet (inte hemma förrän ganska nyligen), men ända sedan jag såg Marlena Ernman här i Malmö för ett par veckor sen har jag hållit stenhårt på henne. Hoppas nu det går hem i resten av världen också!
Dagens dag har varit fullspäckad och känts lång, fast på ett bra sätt. Det började i morse med lite stall för att rida Esther, och sedan väntade stan med pappa. Det var supermysigt, vi var där ganska länge och både klänning (bild) samt 4 böcker inhandlades. Sedan tog jag mig till Kronprinsen för att invänta Freddie & Erika som jag sedan spenderade kvällen med. Först bowling och sedan mat på Mongolian Barbeque vilket var mycket trevligt & gott!
För tillfället sitter jag och lyssnar på La Voix om och om igen, men något säger mig att jag borde göra något vettigare med mitt liv. Hm. Just det.
Godernatten!
Friday the 13th II
Nu i kväll har jag varit på bio med pappa, "Män som hatar kvinnor" sågs. Den var riktigt bra och spännande, precis som boken! Jag skulle dock rekommendera lite småkänsliga personer (som jag själv) att kanske vänta tills den kommer ut på DVD, då det var vissa lite råa scener man skulle ha velat spola förbi. Å andra sidan vägdes detta upp av en great story och en mycket välgjord film, så de sämre delarna kan man lätt bortse från tycker jag. :)
Nu ska jag fara vidare för att inta soffpotatis-ställningen, låter skönt.
Ta hand om er!
Untitled.
Klassrumsdiss
Andy: Then I don't think we should have to do any work next week, since the others won't do any in Spain!
Lärare: Andy, you never do any work anyway, so that wouldn't make much difference....
xD
I dare you...
Tre jobb jag har haft: Informatör i Folkets Park (jeez, så seriöst det lät!), fönsterbläcksskrapare (mindre seriöst) och så jobbar jag ju med handikappade i stallet på onsdagkvällarna.
Tre platser jag bott på: Öhum, Linköping, Malmö och Smyge? (jag antar att diverse resemål inte räknas...?xD)
Tre saker jag gillar att se på tv: Nu skulle jag jättegärna vilja skriva något hyperseriöst som typ Agenda eller Filosofiska rummet, men tyvärr får det nog bli Top Model, One Tree Hill och Cityakuten xD
Tre favoriträtter: Oxfilé m. bernaisesås, hälleflundra med vitvinssås och sallad Nicoise.
Tre platser jag helst skulle vara nu: I Rom, hemma eller Australien.
Tre personer jag utmanar: Nicole, Sara och Fanny :)
May it be.
Lika grå och trist som vädret har jag känt mig i dag, kroppen blev bara segare och segare ju längre in på dagen vi kom. Historielektionen var en enda stor kamp emot ögonen som bara ville stänga sig, och så fort jag kom innan för dörren (efter en minst sagt uppfriskande cykeltur i motvind blötsnöstorm) var det sängen för power nap som gällde. Det gjorde susen ska jag säga, och sedan var jag mitt vanliga lite småspeedade jag igen. Detta resulterade i att jag fick för mig att rida utan sadel på lektionen, jag kände liksom att jag behövde lite extra motion och blev ensam om den saken. Det var inte såå fasligt jobbigt faktiskt, men jag ser inte fram emot morgondagens träningsvärk! Mysigt var det i alla fall, och PC var riktigt fin i dag! :')
I morgon är det äntligen fredag och helg ska bli riktigt skönt just nu känner jag. Även om vi inte gör sådär förfärligt mycket i skolan behövs det en paus, och framförallt lite sömn. ;) Planerna ser ut som så att jag ska gå på bio med pappa i morgon kväll ("Män som hatar kvinnor", gissa om jag har längtat!), på lördag ska jag rida Esther på förmiddagen, sedan stan med pappa och på kvällen vankas bowling & restaurang med Freddie och Erika (födelsedagspresent). På söndag ska jag sova, jogga, plugga lite och så är det planerat fika & umgänge med min Johanna. En del att stå i med andra ord, men det gillar jag!
Nä, nu ska jag släcka ner och sova lite i stället.
God natt på er!
Material girl
På tal om kläder och bortskämd hann jag ta en liten titt in på Storgatan innan bion jag var på med franskan i eftermiddags (boooring!). Hittade en riktigt snygg liten klänning i svart och vitt som jag nog ska visa (blinkblinkblink) far min på lördag då vi ska gå i stan. Särskilt dyr var den inte heller, så det kan jag (han) nog unna mig tror jag :) För övrigt har dagen varit trevlig (men lååång) och bjudit på en del trevliga överraskningar. Den vanliga onsdags-lunchen hos mormor var precis så smaskig som vanligt, och på mattelektionen blev jag för en gångs skull inte stressad, utan hann göra allt jag behövde. Svenskproven gavs tillbaka och det blev MVG på det för min del, alltid härligt!
Nu ska jag gå och ta något litet att äta innan det blir till att hälsa på John Blund (fast först lite mys med herr iPod). Jag har trots allt en härlig lektion i företagsekonomi att hålla mig vaken på i morgon, underbart!
Buona notte!
Syskonkärlek
Vad är det som gör att just syskon ser varandra som universums största irritationsmoment? Varför tycks just syskon alltid ha en sån där dålig personkemi och störa sig på varann hela tiden? Jag menar, det är ju egentligen bara två personer här i världen. Två helt vanliga personer med olika personligheter, precis som alla andra. Så varför bråkar just vi syskon? För att vi bor under samma tak? Njae, jag kommer hur bra som helst överens med både mamma och pappa (oftast), och dem bor jag precis lika mycket med. Men mellan mig och min käre bror tycks det alltid finnas något som är irriterande, provocerande som gör att vi tjafsar nästan varje dag. Hur kan det vara så? Inte kan det väl enbart bero på oss som personer? Vilka hemska människor vi måste vara i så fall...^^
Bullet for my Valentine - All These Things I Hate
Vad tycks? :)
Immunförsvar anropas
Om jag nu skulle råka bli mera sjukling (händer inte) kan jag i alla fall trösta mig med att jag inte missar nått speciellt i skolan, såvitt jag vet nu i alla fall. I dag avklarades det stora, fasade idrottsprovet vilket överraskade mig positivt och gick bättre än jag vågat hoppas. Nu har jag ju inte resultatet, men det kändes i alla fall överkomligt så vi får hoppas att det räcker till att behålla mitt goda betyg stadigt. :)
Nu ska jag fortsätta spana efter vårkläder & skor på internet (även om jag planerar att köpa ungefär allt i Italia), och sen blir det nog lite OTH följt av ER tillsammans med mamma (har man följt det sen man var 10 finns det ingen återvändo).
Tjingeling!
-
Jaja, nog snackat om det ämnet, jag tror det framgår aningen vad mina åsikter är i alla fall? Resten av gårdagen var bara mysig, jag tog inte många steg utanför sängen men fick ändå en del arbete gjort. Kvällen blev supermysig, pizzan lyckades vi med utan att tända eld på något och filmerna var bra. :)
I dag har jag hunnit med både Esther och frisörbesök, nu ska jag fortsätta OTH och i kväll väntar tacokväll hos Arne & Ing-Marie. Myspys!
Tjingeling!
Black Hawk Down.
Endlessly.
I morgon kommer jag att ha massor av tid för den saken, vi har nämligen helt oväntat fått en ledig fredag! Patrick är bortrest och honom har vi 3 gånger i morgon. Sedan är det bara svenska och franska kvar för min del, och där lyckades vi flörta så pass med lärarna att vi slapp gå dit. I svenskan har vi dessutom precis haft två prov så där blev vi skonade, och fransk-Martine var inte särskilt svår att övertala för min del. Det lönar sig! :)
Den lediga dagen ska som sagt ägnas åt sömn, slappande framför One Tree Hill, lite idrottsplugg (megaprov på måndag) och så ska jag försöka slänga in en och annan joggingtur framåt eftermiddagen. På kvällen ska jag umgås med min käre bror (believe it or not) - baka pizza, kolla film och äta onyttigheter. Våra kära föräldrar har lämnat oss för Linköping över helgen, så vi får klara oss själva. Men det går! Allting går, utom små små barn...
Nä, nu ska jag lägga ner min torra pappa-humor och ta en titt på mina favoritbloggar i stället.
So long!
3 april?
Even the best fall down sometimes.
Breakdown.
Jodå, dagens dag började bara fint med dressyr för mamma på Esther som var (blev) riktigt fin och det kändes himla bra. När jag kom hem blev det lunch + dusch, och sedan satte jag mig med helgens skolarbete. Ungefär där slutar dagen att vara bra. Fokus fanns till en början, men ju mindre jag förstod, desto mer försvann koncentrationen och framför allt motivationen. Matte är ett väldigt otacksamt ämne har jag kommit fram till. Det spelar liksom ingen roll hur mycket man lär sig; det finns fortfarande dubbelt så mycket kvar att plugga in innan man klarar av uppgiften. Dessutom lyckas jag alltid hamna lite back (trögtänkt hjärna eller för lite tid - take your pick), så oavsett hur mycket jag pluggar en helg kan man ge sig fasen på att jag har lika mycket nya tal att räkna i kapp veckan därpå. Baah.
Studierna slutade i ett litet breakdown 5 timmar senare, och sedan dess har jag bara legat och deppat till One Tree Hill. Stress, prestationsångest och krav på mig själv virvlar omkring där uppe men jag ska försöka att göra något åt den saken för ingenting blir bättre av sådana tankar. Vad jag ska försöka för tillfället däremot är att sova, men innan dess få det nog bli lite musik med herr iPod (still going strong).
Buona notte!
