Varför kan inte min hjärna tänka logiskt? Varför fattar inte jag vissa saker som andra ser så självklart? Varför ska man behöva lägga ner så sjukt mycket tid på något som ändå inte kan bli bättre? Jävligt onödigt om du frågar mig, och jävligt frustrerande. Jag hatar att inte förstå, att inte kunna. Hatar.

Jodå, dagens dag började bara fint med dressyr för mamma på Esther som var (blev) riktigt fin och det kändes himla bra. När jag kom hem blev det lunch + dusch, och sedan satte jag mig med helgens skolarbete. Ungefär där slutar dagen att vara bra. Fokus fanns till en början, men ju mindre jag förstod, desto mer försvann koncentrationen och framför allt motivationen. Matte är ett väldigt otacksamt ämne har jag kommit fram till. Det spelar liksom ingen roll hur mycket man lär sig; det finns fortfarande dubbelt så mycket kvar att plugga in innan man klarar av uppgiften. Dessutom lyckas jag alltid hamna lite back (trögtänkt hjärna eller för lite tid - take your pick), så oavsett hur mycket jag pluggar en helg kan man ge sig fasen på att jag har lika mycket nya tal att räkna i kapp veckan därpå. Baah. 

Studierna slutade i ett litet breakdown 5 timmar senare, och sedan dess har jag bara legat och deppat till One Tree Hill. Stress, prestationsångest och krav på mig själv virvlar omkring där uppe men jag ska försöka att göra något åt den saken för ingenting blir bättre av sådana tankar. Vad jag ska försöka för tillfället däremot är att sova, men innan dess få det nog bli lite musik med herr iPod (still going strong).  

Buona notte!