This is a man's world

Det finns ett ordspråk i den Somaliska kulturen som säger att "allt dåligt i världen kommer från kvinnan".

I Somalia har män flest rättigheter, sedan kommer kamelen och på tredje plats finner vi alla kvinnor.

Det finns ingenting som säger att mannen i huset inte får tvinga kvinnan till vad han än vill, och någon lag som förbjuder hustrumisshandel existerar inte. 

En Somalisk kvinna föder i snitt 6,52 barn i sitt liv - i Sverige är motsvarande siffra 1,67

Endast en fjärdedel av alla Somaliska kvinnor kan läsa och skriva.



Jaa, i bland är det verkligen en Mad World vi lever i.



Hard work work

Vet ni vad jag har haft för mig de senaste 10 dagarna?

- Skrivit körkortsteori
- Tagit körkort
- Gjort slutgilitg redovisning av ett års projektarbete
- Genomlevt tre anställningsintervjuer (och förhoppningsvis fått två jobb) 
- Tagit hand om 5 olika hästar
- Lämnat in en 11 sidor lång slutuppsats i religion
- Tävlat dressyr samt funktionerat
- Haft tre nationella prov i franska 5
- Haft muntligt nationellt prov i svenska
- Avslutat en månads (hyfsat) fastande från kakor, godis, läsk, chips

Är det okej att jag känner mig lite slutkörd? Är det okej att jag känner mig lite duktig? Är det okej att jag ligger i sängen med min broders filmsamling och äter kakor hela kvällen? Ja, det är det ta mig tusan!




Don't stop me now

Det är en sådan där fin kväll då en massa ledig tid och trevliga händelser ligger framför tårna.


Let's...

Let's burn a hole so we can climb out
Of these paper walls in this empty house
Let's take what hurts and write it all down
On these paper walls in this paper house.
 
We'll kiss it all goodbye.


Tearing up

Har precis hört Melissa Horn sjunga på TV,  och det var ta mig tusan det vackraste jag hört på länge. 18 juli, kom hit!


Gillalalala läget

Jaa, jag gillar läget. Jag gillar att jag har körkort. Jag gillar att projektarbetet är redovisat och klart. Jag gillar att min religionsuppsats redan innehåller 9 sidor och är så gott som färdig. Jag gillar att jag är ledig i morgon. Jag gillar att jag ska tävla fina Kario på lördag. Jag gillar att vi har 5 dagars lov om en vecka. Jag gillar att det är 29 dagar kvar till studenten. Jag gillar att jag (nästan) inte är ett dugg stressad (trots att jag förmodligen borde vara det). Jag gillar att högskoleprovet gick mycket bättre än vad jag vågat hoppas på. Jag gillar att jag ska söka jobb i New York. Jag gillar, helt enkelt. Gillar, gillar, gillar!


Morgonstund har guld i mun

I morse, mina vänner, hände något mirakulöst. Helt otroligt. Spektakulärt. Magnifikt. Fantastiskt, helt enkelt. Jag, Mikaela Lindén, gick upp ur sängen innan väckarklockan ens hade börjat fundera på att ringa! Inte var det så att jag gick upp en tur för att sedan gå och lägga mig igen, utan jag gick faktiskt upp och stannade där. Pigg och glad som en lärka, trots att klockan inte ens hunnit blir halv åtta än. Jag är imponerad. Av mig själv. Morgontrötta lilla jag. Det var som tusan.

(sedan att jag likförbannat blev sen till Cajsa & skolan kan vi väl ignorera?)

Hela livet är så underbart

Livet är bra. Livet är vackert. Livet är underbart. Och det var länge sedan jag kände det så här helhjärtat! 

Jag körde bil till skolan i morse. 3,2 kilometer. Onödigt, jag vet. Men jag måste säga att det var så sjukt värt det när jag helt sonika hoppade in i bilen och körde i väg, alldeles ensammen, med Bullet for my Valentine på högsta volym så att rutorna skallrade. Grannarna fick sig ett wakeup-call som heter duga, vill jag lova! 

Annars dröjde det faktiskt inte alls särskilt länge innan jag tog min allra första, ensamma tur i bilen. Närmare bestämt skedde det cirkus 1,5 timmar efter att jag fått körkortsbeviset i min hand, då jag körde hem från stan efter fika & glass med min lilla mamma (som varit dubbelt så nervös som jag för min uppkörning).

Uppkörningen, ja. Det var inte sådär fasligt svårt måste jag säga, och vi körde bara i ungefär en halvtimme. Jag vet inte om det var jag som framstod ovanligt lovande som bilförare (HA. HA. HA.) eller om inspektören helt enkelt var lite trött på det hela (mera troligt, ja). Klarade det gjorde jag i alla fall, och det är en sån fruktansvärt otrolig lättnad att det inte går att förklara. Underbart, helt enkelt!

Jag har nog sällan kämpat för något så mycket som jag gjort för detta förbaskade körkort. Det har tagit mycket tid, många frustrationer, och jag har hatat ungefär 90 procent av alltihopa. Men nu är det finito, jag slipper den äckliga körskolan, jag slipper lägga en massa tid på att få till snitsen på rondellkörningen, jag slipper sitta med näsan i teoriboken och lära mig en massa om tjänstevikt, kultryck, registreringsbesiktningar, katalysatorer och annat (för mig) fullkomligt onödigt babbel. Det är färdigt nu. For ever, liksom.

Nu kan jag i stället fokusera på det jag faktiskt tycker om och se fram emot studenten som aldrig förr. Love, love, love!

  


ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN ÄNTLIGEN!!!

KÖRKOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOORT!!!!!

Fy FAN vad jag är lycklig!!!!!!!!!!!!!!!!!


Belief


Failure

Yep, jag erkänner. Jag gör en höna av en fjäder. Jag är patetisk. Jag är hopplös. Ett hopplöst fall. Men jag ska inte ge upp. Så det så. Morötterna, here I come!


Cravings

Tänk dig, bara tänk dig det underbara... Det söta... Det krämiga... Känslan av hur den smälter på tungan och blir till en enda gräddig massa av himmelska smaker... Smaksensationen när du stoppar in den första rutan i munnen och smaklökarna exploderar av överbelastning... Sötman som blandas med sältan och den underbara krämigheten... Som lägger sig som bomull där nere i magen, och allting känns så fullkomligt lugnt... Tänk dig...

GAAAAH! GE MIG CHOKLAD! LÅT MIG SLIPPA MIN HÄLSOMÅNAD! JAG GÅR UNDER!



Dancing the whole way home

Valborg. Denna omsusade, hatade och älskade högtid. Själv vet jag faktiskt inte riktigt var jag står i det hela, känner nog varken hat- eller kärleks-förhållande till det och inte heller bryr jag mig om att stressa över vad som ska hända. Go with the flow, liksom.

Valborg har det varit i alla fall, och trots att jag aldrig fick se något bål (glömde tiden, illa nog) så hade jag en mucho trevlig kväll! Det började med grillfest hemma hos Henke vid 5 på eftermiddagen och där fann jag, förutom Henke själv, Freddie, Erika, Nette, Johanna, Johanna nr 2, Victor och så en massa av Henkes kompisar. Vi bjöds på smaskig grillad kyckling med massor av tillbehör, chokladtårta, musik, ölspelet och allmänt chilledill. Underbart trevligt!

När klockan kröp sig framåt tolv plockade vi med oss våra tillhörigheter och styrde kosan mot KB. Där blev det dans och sång hela natten lång (jag vet att jag är grym på att rimma) med massor av random typer. Jag tror att KB tar priset för att rymma flest olika sorters typer på en och samma gång. 30-årig retrokille, 20-årig hiphopsnubbe eller 18-årig brat - de finns alla på KB! 

När det blev dags för detta fina ställe att stänga vinglade vi hem igen, och mina tår kändes som om de var brutna på mitten. 11,5 timmar i samma klackar, klå den du!


Det var bättre förr

Varför skrev jag så mycket bättre blogginlägg förr i tiden? Var livet verkligen så mycket bättre för knappt ett år sedan? Var det, trots allt, lite bättre förr?

Stressor

No, I'm not color blind
I know the world is black and white
Try to keep an open mind but...
I just can't sleep on this tonight

Stop this train,
I want to get off and go home again
I can't take the speed it's moving in
I know I can't
But honestly,
won't someone stop this train?


Intressesmurfar

Jag tänkte att det kanske kunde vara dags för ett sådant där vadhänderimittlivjustnu-inlägg, känns ändå som om det var hyfsat länge sedan. Jag vet att alla läsare jublar av glädje över min fantastiska fantasi och att ni knappt kan vänta på att få läsa om mitt otrooligt spännande liv. Oh yeah!

Så vad är det egentligen som händer i mitt liv för tillfället då? Well, jag har just avslutat en lovely brunch bestående av grahamsbullar, melon äpplen m vaniljyoghurt och så lite citronte till det. Erkännas ska väl att jag sov till för inte så värst länge sedan, vilket kanske inte var det mest genomtänkta jag gjort i mitt liv då jag har en tiidig körlektion i morgon bitti. Men föräldrarna mina befinner sig i Norge över helgen och bror min kom hemrumlandes 05.45 i morse och sover än, så jag hade liksom ingen som kunde väcka mig... Nåja, jag överlever nog!

För övrigt har jag överlevt årets första grillkväll (fast tårna var nära att stryka med), pluggat lite lagom mycket sådär, bekantat mig med min nye kamrat Nokia 5310 Xpress Music Silver White (jag älskar honom, trots hans långa namn...!), kört en massa bil, skrivit nationellt prov i svenska (vilket kändes som att det gick toppen), umgåtts med såväl tvåbenta som fyrbenta vänner, bakat bullar och i ren allmänhet levt livet. Studenten kryper allt närmre för varje dag som går (noshit!) och det känns bara mer och mer underbart... 40 dagar! 

För att återvända till nuet så ska jag kliva in i engelskans och jämställdhetens värld, innan jag susar iväg till stallet för en uppfriskande ridtur i vårsolen. Jag känner på mig att det kommer bli underbart!

Swenglish

Det är när man skriver meningar som "Nu är det fine as far as I can see, det blev dock slightly längre än förut, vet inte om det screwed up din fina table of context?" som man inser att man gått Social Science på Bladins för länge.

Sustainable development

Skoldag 9.15-15.45 goes skoldag 13.05-15.45 goes skoldag 13.35-15-45 goes skoldag 13.35-14.25 goes LEDIG!


Love is in the air

I dag hände det. Jag hittade Den. Den med stort D. Just som jag satt där, i mitten av en Civics-lektion och försökte verka seriös med min laptop, så dök Den upp. Den Rätte. Den var snygg. Den var liten. Den var talangfull. Den var billig. Den var lagom. Den var rätt, helt enkelt. En sak ledde till en annan, och nu kan jag knappt vänta tills min nye kamrat landar i brevlådan. Min Nokia.


Fantastiskt att man faktiskt kan skriva ett helt blogginlägg om småpatetiska I-landsproblem som det här. Och att man kan ha en sådan här lång bloggrubrik. Wow.

Jag behöver hjälp igen. I mobilfrågan, alltså. Som ni redan vet är jag inte ett dugg intresserad av en ny mobil egentligen, och den enda jag verkligen vill ha (Sony Ericsson w890i) sägs vara fruktansvärt dålig då den hakar upp sig m.m. Illa illa, annars hade det varit ett lätt beslut då jag älskar både utseende och egenskaper i den mobilen (och priset, höhö)! Nåja, jag vill trots allt inte köpa en mobil som går sönder stup i ett, och därför har jag kikat lite på andra. Just nu känns det som att det står mellan en 



och en

 
LG BL20(ca 1800kr) möter alltså Sony Ericsson S312(ca 900 kr). LG är jag osäker på då den är ganska stor och klumpig, men samtidigt galet snygg. Fingeravtryck lär där också bli! Sony Ericsson är ju väldigt enkel med sina funktioner men också väldigt billig. Men så är den ju just en Sony Ericsson som börjat få sämre och sämre rykte, illa nog... Ack ack, vad ska en liten flicka göra?

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0