For the sun
Okay Nice, here we come! Ehm, alors nous venons, menar jag ju. Eller nått. Well, redo är jag i alla fall, och nu ska jag gå och försöka fånga några timmars sömn innan det bär av mot sydligare breddgrader. See ya friday! :D
Vacation
Om 24 timmar virrar jag och Nicole förmodligen runt på Zürich flygplats desperat sökandes efter det anslutande flygplan som ska ta oss till Nice. Japp, ni läste rätt. Vi blir tvungna att byta plan på väg dit, och detta ska vi göra alldeles ensamma. På en främmande flygplats i ett främmande land som talar inte mindre än tre och ett halvt främmande språk. Lägg dessutom till att vi ska klara av saken på 1 timme och 15 minuter, och där har ni det. Jag säger som Melissa Horn; hur ska det gå?
Äsch, det kommer att gå alldeles strålande tror jag, och det är ju trots allt bara på vägen dit. Sedan är allt frid och fröjd, och vi kan i lugn och ro njuta av de 24 grader Nice tycks bjuda på. Gosh, vad det ska bli underbart!!!
I dag är det packning som står på listan, och så hade jag faktiskt tänkt försöka komma i säng hyfsat tidigt också. Vi får nog ge oss iväg vid 7 i morgon bitti, så det skulle kännas fint att sova lite innan dess. Min dygnsrytm har rubbats en hel del på senaste, och hur jag än gör lyckas det alltid sluta med att jag kommer i säng alldeles för sent...
I fredags hamnade jag hos Cajsa där jag fann Markus, Stina och Nette. Vi satt på terassen och rökte vattenpipa (sommar!!) för att sedan baka pannkakor halv två på natten. Mums! I går var jag först på jubileumscirkus med Nicole, Nette och Cajsa. På kvällen var jag hos Elina med lite trevligt folk vilket slutade med att jag likt en sengångare stupade i säng kvart i fyra i morse. Att jag dessutom blev snuvad på en timmes sömn på grund av sommartid gjorde väl inte saken sådär fantastiskt mycket bättre, men med nybakta grahamsbullar (à la moi) och te till frukost piggnade jag faktiskt till rätt rejält. Resväskan, here I come!
This is where the story ends.
Missing you
Svanekaergårds Cliff
17/5 1995 - 26/3 2009
When you lose something you can't replace.
Sorrow.
För ett år sedan upplevde jag en av de värsta dagarna i mitt liv. För ett år sedan fick jag ett besked som jag aldrig hade velat få. För ett år sedan försvann en del av min värld. För ett år sedan hade min bästa vän bara några få timmar kvar i livet. För ett år sedan ville jag bara lägga mig i en hög och försvinna.
Jag vet inte vad det var med den där ponnyn egentligen, men något måste det ha varit. Något måste det ha varit, som gjorde att jag släpade mig till stallet i ur och skur för att ta hand om honom var och varannan dag i nästan fyra år. Något måste det ha varit, som gjorde att jag förlät honom när han slängt av mig, trampat på mig, dragit i väg med mig eller rullat sig i leran efter att jag ryktat i två timmar. Något måste det ha varit, som gör att jag än i dag, trots att jag är "vuxen" och trots att ett helt år har gått, gråter som ett barn vid tanken det som en gång fanns.
Det må låta lite klyschigt, men i så fall är det kanske lite klyschigt också. Men kan vänskap verkligen bli klyschig? Kan saknad verkligen bli klyschig? Kan sorg verkligen bli klyschig? Jag vet inte, men vad jag vet är att den 25-26 mars 2009 förmodligen var den värsta tiden i mitt liv, hittills. Det gjorde så ont, det gör så ont, och jag skulle göra så mycket för att få träffa min fina vän igen. Han var något speciellt.
Saturday night live
En trevlig middag på Elysée med MRU-gänget och sedan hem och sova vid elva. Så såg planerna ut för lördagskvällen när jag promenerade ut från huset vid sjutiden, men jag kan inte påstå att det var så det slutade. I stället hamnade jag hos Amanda i Sibbarp på 18-årsfest och dansade natten lång, vi hade rent ut sagt skitkul! Det hela resulterade i att jag campade på Amandas soffa, och när vi väl fick ro att sova efter att ha skickat hem diverse förvirrade (läs packade) människor hade klockan hunnit bli kvart i fem på morgonen och vi somnade gott allihopa efter en riktig toppenkväll.
Vid tolv fick jag skjuts med Hanna till stallet och jag dök upp till MRU-mötet i exakt samma klänning, strumpbyxor och klackar som de sett mig i 17 timmar tidigare. Så lagom mysigt och stallanpassat, men jag hade ingen vidare lust att gå naken... Efter mötet promenixade jag hem för att byta om till ridkläder och äta lite ordentlig mat, och så for jag tillbaka till stallet för att rida Cyrre. Det gick förvånansvärt bra med tanke på hans överskottsenergi och min brist på energi, och vi överlevde hela bunten.
Nu har jag avslutat lite religionsplugg (vilket var vad jag egentligen skulle ägnat min söndag åt) och ska stupa i säng som aldrig förr. Usch, vad skönt det ska bli att sova!
Nostalgia
Denna fredageftermiddag spenderades på Entré med min kära mor, vilket var väldigt trevligt. Länge sen vi gjorde något så... Det var mest studentklädes-letning som gällde, då jag har en klänning sedan länge men behöver en kofta/kavaj/bolero/något att ha över axlarna också (klänningen är tub-modell, och det känns trots allt lite "naket" i längden). Det slutade med att vi köpte hem fyra olika alternativ, och efter åsikter från såväl familjen som Elina tror jag jag har bestämt mig för en nu. Den känns verkligen rätt, men jag tror jag ska konsultera en sjätte person också. Det kan väl inte skada? ;)
För övrigt var jag även tvungen att utnyttja rabattkupongerna vi fått på Åhléns, så även en härlig vårtröja och ett korallfärgat armband fick hänga med hem. Jag diggar vårens färger!
I kväll har jag varit hos Elina en stund för allmänt skitsnack och trevligt umgänge. Vi blev alldeles nostalgiska där ett tag, och satt och pratade om Tok-Reine, studsbollsturneringar och alla andra sjuka saker vi haft för oss under de 11 (!) år vi nu känt varann. Det är helt sjukt vad mycket galna idéer vi haft! Många minnen att skratta åt... Samtidigt lyssnade vi på en massa 90-talsmusik på Spotify och skrålade med för fulla muggar. Är det förresten någon som inte minns nedanstående låt? Well, we certainly did!
Okej, nu ska jag sova. I morgon blir det Köpenhamn för hela slanten, och då är det tidig uppstigning som gäller. Men det är det värt! :)
Do what you've gotta do
Oppportunities
Vi ställer frågor, jag är trött på mina svar.
Wrong turn
När jag hörde titeln på nedanstående film för första gången tändes en liten gnista av hopp i mig att det skulle vara en filmatisering av Sophie Kinsellas underbara bok med samma namn ("Remember Me", pucko). Men ack, så fel jag hade! Well, den kanske är värd att ses i alla fall? Jag är ju trots allt rätt biosugen...
And I like it!
En av de få R&B-låtar jag faktiskt tycker är bra. Rihanna oxå, för den delen. Oftast. Just so you know it!
Opinions
Funderar lite på att klicka hem en sådan här för att snabba på våren lite (yeah, in my dreams...). Annars tänkte jag ju då spara pengar till Nice, men eftersom jag mottagit två oväntade inkomster i dag tänkte jag att det kanske kunde vara okej ändå. Eller borde man vänta?
Det är lättare att falla med ena foten utanför.
Vi får se upp varenda gång
Först när du tar dig ner på jorden
Ja, först då kan jag vara din vän.
Heart of life
Positiviteten ligger alltså på topp denna vecka, och så tänkte jag att det kunde få fortsätta. Att jag knappt har några lektioner denna vecka hjälper ju saken på traven, och jag tycker gott att lärarna kunde stanna i Kalmar en vecka till. Faktum är att jag nu ska njuta av morgondagens sovmorgon till 13.35 genom att gå och ha lite movie night med mig själv. Vardagslyx!
1.19
Cookies
Good news
Har ni smakat? MUMS!
Härmapa
NICE
VI SKA TILL NICE!!
Dancing the whole way home
Imagine
(och ja, igår får nog klassas som bästa kvällen på länge. Awesome!)
Finally!
Ja, om det inte framgick tydligt nog från mitt inlägg i onsdags så har Fröken Vår nu börjat visa sina första talanger, och vi är nu inne på fjärde dagen med strålande solsken. Det ligger visserligen fortfarande en eller annan minusgrad och busar i luften, men bara solens underbara strålar som dessutom värmer liite är underbart. Underbart!
I dag känner jag mig väldigt futuristisk, och jag kan inte sluta tänka på allt roligt som väntar. Det där med att leva i nuet känns lite överskattat just i dag - det finns ju så mycket längre fram att glädjas åt i stället! :D Våra resplaner går som smort, och som det ser ut nu kommer vi att kunna få riktigt underbara dagar till ett galet bra pris. Bara det inte tar slut till på måndag då vi ska boka, men med tanke på att det fanns cirkus 5 olika alternativ i ungefär samma prisklass så känns det ganska lugnt... Längtar, längtar, längtar!
För övrigt ägnar jag mig inte åt något vidare viktigt i dag, nästa vecka är väldigt lugn i skolan känns det som, och det känns över huvud taget som att skolan är rätt lugn nu för tiden. Inte alls vad jag hade väntat mig, men jag klagar definitivt inte!
I kväll blir det fest hos Christoffer i Höllviken tillsammans med Elina, vilket ska bli mucho trevligt. Förra gången jag var där var superkul, så vi hoppas på en lika lyckad kväll denna gång. Frågan är bara hur vi ska hitta dit, men om inte annat lär vi väl höra var det är...
Tjingeling!
Vacation
Wish us luck!
Foto: Johanna
S
För övrigt är det en hel del som är lite småläskigt just nu. Årsmötet på söndag lär ju bli väldigt intressant till exempel, och det ska definitivt bli spännande att se hur det utvecklar sig. Annars är det väl mer min illa gjorda franskläxa, den bortglömda fotouppgiften och övningskörning som skrämmer mig, men det ordnar sig säkert. Det är 92 dagar kvar till studenten.
På tal om det så har jag varit och lämnat ut ytterligare CV i dag, och jag tror att jag har gjort närmare 30 jobbansökningar vid det här laget. Underbart att ingen har nappat! Är jag verkligen så värdelös?
Nä, nu dränker jag mina sorger i mördarserie. Uppmuntrande värre!
Yippieyay!
Never
Wonders
Jag har börjat fundera på om det ändå inte blir en sådan här liten kamrat (LG BL20) som får flytta in i min ficka och försöka fylla ut herr Mobils plats. Någon som har någon idé om huruvida den är bra/dålig? :)
Dreaming
En liten bidragande faktor tror jag är de positiva upptäckter jag gjort i dag, vilka bland annat innehåller att det bara är 3 månader kvar till studenten. Däremellan blir det både påsklov (värme!), Kristi Himmelfärd och andra ledigheter. Jag är alltså klar snart, med andra ord. Finito. Det är bara underbart!
