Bara jag som är lite småkär i den här klänningen från Nelly? Ja, jag vet att rosa inte riktigt är min färg och att jag skulle riskera att se ut som en barbiedocka om jag tog den på mig, men drömma kan man väl få? :)

I dag undrar jag en massa saker.
Som till exempel, varför jag inte känner mig helt bra trots att en lugn och skön helg ligger framför mig.
Som till exempel, varför jag inte har någonting över huvud taget planerat för den här helgen.
Som till exempel, varför jag inte kan bestämma mig för i fall det föregående är positivt eller negativt.
Som till exempel, hur det kunde komma sig att jag inte kände på mig vilken panghelg jag hade framför mig för en vecka sedan.
Som till exempel, hur jag ska lyckas göra alla de där stora grejerna jag har att göra det här kommande året (körkort, SYO, kolla upp utbildningar, fixa jobb, projektarbete, ta tag i mitt liv...).
Som till exempel,  varför jag sitter och stressar upp mig över sånt en fredagkväll då jag ändå inte kan göra mycket åt saken. 
Som till exempel, hur min bror kan irritera mig mer än någon annan.
Som till exempel, varför jag plågar mig själv med hälsomånader här och där (jag är inte alls godissugen eller så.)
Som till exempel, om inte hälsomånader är rätt bra för mig ändå. På nått höger. (godissuget motas genast bort med stålkraft. Hrm.)
Som till exempel, varför jag säger "på nått höger" medan alla andra säger "på nått vänster".
Som till exempel, hur det kunde komma sig att SVT prickade in både Anna Ternheim (live, jag dog lite), Coldplay och Postal Service i ett och samma program (underbart!).
Som till exempel, varför just citronyoghurt + te är så underbart gott.
Som till exempel, varför jag måste trycka Ctrl+V två gånger för att lyckas klistra in något i ett blogginlägg.
Som till exempel, varför jag över huvud taget skriver det här.
Som till exempel, hur det kan komma sig att mitt besökarantal plötsligt har dubblats jämfört med gårdagen! (inte mig emot, men inte kan det vara tack vare mig i alla fall?) 
Som till exempel, i fall "över huvud taget" egentligen inte heter "överhuvudtaget".
Som till exempel, varför jag glömde bort vad jag skulle skriva nu.

Mja, som ni ser har bloggen nu fått ett nytt, lite höstigare utseende och det är alltså tack vare ingen annan än världens bästa Johanna. Tacktacktack! Själv älskar jag det, men vad tycker ni? :D

Hoppas folket som tittar in här tycker om den nya looken!

Kram Yowhanna

Ungefär nyss skickade jag iväg mitt lösenord till världens bästa Johanna som ska använda det för att logga in o fixa till en design som hon mycket vänligen har tillverkat åt mig. Spänningen är olidlig! :D

Upp och ner, hit och dit, fram och tillbaka. Ungefär så har mina känslor fungerat i dag och det känns som om jag gått igenom ungefär alla olika humör som finns under dagen. För det mesta har jag känt mig glad dock, men sådär framåt eftermiddagen var det som om en seg dimma av dåligt humör kom och la sig över mig. Inte blev det bättre av mattelektionen som i vanlig ordning bjöd på en del små ångestkänslor och dåligt självförtroende. Känns ju bra, med tanke på att det var terminens första lektion och en hel del mer väntar... Jaja, bara en termin kvar, håll tummarna för att jag inte misslyckas totalt! 

Jag har klurat vidare lite på det här med ny design och kommit fram till att jag ska försöka knåpa ihop en (mycket simpel, eftersom det är allt jag och min dator klarar av ihop) lite höstigare design som det blir premiär för nån gång i september hade jag tänkt. Om det sedan verkligen blir så vågar jag inte lova, men det är så det är tänkt i alla fall, som med allt annat.

På tal om höst så tror jag att det är något allvarligt fel på mig. Sedan mitten av juli ungefär har jag känt en viss längtan efter höst och vinter, och emellanåt nästan hoppas jag att temperaturen ska sjunka till 5 grader och regnet börja falla. Inte riktigt klokt, eller hur? Jag kommer verkligen hata mig själv för att jag tänkte såhär när jag väl sitter där i februari och har genomlevt 5 månader med väder av den varan, men samtidigt känns det rätt skönt att det inte är med total ovilja jag möter hösten i alla fall...

On vivra, on verra!

Ny design eller inte ny desgin, det är frågan....?

Vet ni vad? I dag har jag flyt.
- Min nya historia/samhälls-lärare verkar superbra och allt hon vill ta upp detta året är saker som intresserar mig.
 - Jag fick reda på att det blev MVG på mina två sista svenskuppsatser också, vilket gör att det blev uteslutande MVG i SvB, bortsett från ett VG i höstas. (förlåt, min mening är inte att skryta, men det gladde mig faktiskt lite)
- Efter skolan var jag i stan med Elina och hittade på 5 minuter både min älskade omlottkofta och min rutiga skjorta, båda två var sista exemplaren och de bara råkade finnas i min storlek.
- Flisa lekte inte fullt lika mycket giraff som jag befarat och vi kom riktigt bra överens i dag.

Det gillar jag!

Nu är det enda som besvärar mig lite frågan om hur jag egentligen ska göra med ridningen nu i höst, om jag ska fortsätta i gruppen eller ej. Det känns inte kul längre, och det finns ingen lektionsponny kvar som jag gillar att rida på för alla bara försvinner hela tiden. Det känns liksom som att så fort jag sätter mig på en häst nuförtiden så blir den sjuk, jag trillar av eller hästen avlivas av nån anledning. Jag vet att det är dumt att tänka så, men samtidigt ser jag inte fram emot torsdagskvällarna så som jag alltid gjort innan, och det känns lite onödigt att betala en massa pengar för nått som bara känns dåligt... Men jag vet inte, vad tycker ni? Ska prata med Louise om saken nu på torsdag hade jag tänkt, så får vi se om det går att lösa på nått vis...

Tjingeling!

"Coldplay må ha rykte om sig att vara tråkiga och oglamorösa men den här showen är väldigt bra på att få sin publik på gott humör." Så skrev en recensent i Aftonbladet om konserten i lördags, och jag kan inte annat än hålla med. Aldrig förr har jag varit på så oerhört bra humör i så många timmar som under lördagskvällen/natten, och mina förväntningar överträffades flera gånger om. Jag kan säga att konsertbiljetten var värd vartenda öre - det här var helt klart mitt livs bästa konsert!

Chris Martin var lika snygg som alltid, musiken var precis lika underbar som alltid, och de var dessutom grymma på live-uppträdande! Det var liksom inte bara låt efter låt med lite ljussättningar, utan under "Yellow" skickade de ut enorma gula ballonger över hela publikhavet, och en annan gång var det neonfärgade fjärilar som åkte runt. Sedan blev vi uppmanade till att göra en "vågen"  med våra mobiler som gick genom hela Stadion, sjukt coolt!

Bandet i sig verkade grymt coola också, och de uppträdde verkligen inte som att de visste om att de är världens största (och bästa) band. Nej, ödmjukheten flödade och när alla fyra klämde ihop sig på en pyttescen mitt ute i publiken och höll igång enbart med hjälp av en aukustisk gitarr kändes det verkligen som att sitta på vilken vardagsrumsfest som helst.

Vi i publiken var sjukt taggade, och i stället för jubel hade vi kördelen av "Viva La Vida" som vårt hejarop när vi ville att de skulle spela mer. Ni kan tänka er att det känns rätt mäktigt att stå och skråla tillsammans med 33 000 pers som klämmer i för full hals i samma melodi... Gosh, vad underbart det var!

Favoritlåtarna live blev "Fix you" (jisses, vad tårarna rann på mig!), "Viva la Vida", "42" och "Lovers in Japan" (jag tror aldrig jag skrikit och hoppat så mycket som när de slutligen gick på och spelade även denna underbaring), men sedan var det mesta andra hyfsat perfekt det också.

Oj, vad mycket skriveri det blev, jag får la be om ursäkt om jag tråkat ut folket allt för mycket... Kände bara att jag var tvungen att delge lite av den här underbara kvällen, som dessutom slutade med gratis skivor (Coldplays lilla present till hela publiken) och motorcykeltaxi hem. En perfekt avslutning på en ruskigt perfekt kväll!

Vet ni vad? Om sisådär 5 timmar är jag påväg till Stockholm. Om sisådär 25 timmar är jag mitt uppe i att länsa Stockholms affärer genom att shoppa loss. Om sisådär 32 timmar ser jag Coldplay. Live. På riktigt. Det är fantastiskt vad materiellt I-landslycklig man kan känna sig då. Jag bara älskar det! :D

Är det någon mer än jag som har en sån där trötthetsperiod under dagen, då tröttheten bara slår över en och man skulle göra vad som helst för en powernap? Mellan 14.30 och 15.30 säger jag, vilket inte är allt för trevligt. Särskilt inte när man däckar mitt under föreläsningen om projektarbetestjohejsan. Ooops. 

På något vis känns det som att de två delarna av min rubrik har en del med varann att göra. Geez, det blir mycket huvudvärk det här året i så fall... -_-  I dag har vi i alla fall tagit första steget mot projektvernissagen som äger rum i slutet av april, och dagen började med föreläsning och instruktioner av våra kära lärare. Sedan var det dags för det stora beslutet, och det slutade med att jag och Åsa bestämde oss för att anordna en "Saint Bladin's Day". Det hela har vi tänkt ska gå ut på att vi gör en undersökning om skolans historia, hur det startade, varför, var det låg, vilken typ av människor som gick här (var kommer till exempel snobb-stämpeln från?) osv. På själva dagen hade vi tänkt berätta lite om det, ha ett bildcollage och även försöka bjuda in lite gamla elever, en som var med för ca 50 år sedan och en lite nyligare. Självklart blir det ju lite tårta och andra festligher också... Känns som att det kan bli riktigt bra, speciellt med tanke på att ingen, varken lärare eller elever, egentligen har någon större koll på historian bakom vår fina skola.  Stadsarkivet here we come!

Jahaja, nu har jag precis vinkat av Lolloo som fick skjuts av mamma in till stan för att ta tåget hem till lilla Kalmar. Skitungarna där uppe börjar inte förrän den 27:e augusti, så hon har haft gott om tid att drälla runt på festivalen med mig. Riktigt trevligt har vi haft, och vilka pangkonserter det har varit!! Lördagens höjdpunkt blev Miss Li som var helt galet bra, jag skäms för att ha haft sådana fördomar mot henne förut, för fy fasen vilken härlig tjej, band, musik! Helt klart en ny favorit, och en av de bästa festivalkonserterna någonsin. 

I förrgår uppfylldes min dröm att få se Anna Ternheim live (bara Coldplay, Regina Spektor och Yellowcard kvar på sakerattgörainnanjagdör-listan nu...) och det var lika underbart som jag hoppats på, fast bättre. Vi stod längst fram, så klart, och jag kan säga att ingen av oss hade långt till tårarna när hon sjöng vissa låtar med sin coola röst. Hela människan är ju bara så cool, och att hon sedan gör underbara låtar med underbara människor gör allting så rätt! Åh, jag vill bara tillbaka till den kvällen...

Nåja, nu är jag tillbaka i verkligheten och i går började skolan. Sista sommarlovet är över, och det blev ett riktigt bra sådant! Jag är verkligen nöjd med allt jag hunnit göra och se, men visst känns det lite sorgligt att veta att man aldrig mer kommer att ha sommarlov igen. Usch, det känns så... vuxet. Jag tycker inte om vuxet. Jag är inte vuxen. Men, grejen är att jag är ju det. I alla fall om drygt en månad, i alla fall enligt lagen. Är inte det rätt sjukt ändå, att det finns en lag som talar om för en hur gammal man är? En lag som talar om för en att nu ska man helt enkelt kunna klara sig själv, för nu är man vuxen.
 
"Du är inte äldre än vad du känner dig" finns det ju ett uttryck som säger och det har jag levt på ett tag. Men egentligen är det ju ganska dumt, för det stämmer inte för fem öre. Det spelar ingen roll hur mycket jag går och inbillar mig att jag är 16; när det väl kommer till kritan är jag likförbannat snart 18 år och vuxen i alla fall. 

Mjo, det är ganska dumt att ha åldersnoja redan som 17-åring, men det bara är så. Jag vill inte bli vuxen, vill inte ta en massa ansvar, vill inte behöva göra en massa saker med mitt liv. Fast egentligen så vill jag ju det. Egentligen så hade det inte varit så jäkla kul att gå ytterligare 12 år i skolan, inte få bestämma över sig själv och inte få dricka vad man vill. Egentligen blir det ju ganska så härligt att kunna göra i princip vad man vill, och egentligen är det ju ganska spännande att ha ett helt liv till sitt förfogande och göra det bästa av det. Här snackar vi utmaning!   

Jaja, jag antar att en del av mig nog vill bli 18 ändå, och en väldigt stor del av mig vill ta studenten den 4 juni!! Vägen dit må blir krokig och jag kanske inte alls har hela mitt liv planerat för mig när jag går ut, men så är jag ju bara 18 år också. 18 år med ett helt liv att utforska.

Vet ni vad? I dag regnar det. I dag ska jag ut och orientera/bli dödad av vildsvin. I dag kommer jag att bli blöt. Meeen, inget ont som inte har något gott med sig; tänk bara så mysigt att kura ihop sig i soffan med lite varm choklad när saken är avklarad! Sedan kommer Lollo hit från Kalmar i eftermiddag och vi ska ha en helkväll på festivalen, massor av bra band/artister i kväll ju! Snälla himmel sluta regna?

Uscha, en stor kalle långben-spindel kom just spatserandes bredvid mig på sängen - inte populärt!

Usch, vad feg jag är. Feg feg feg och mesig mesig mesig. Så är det. Onödigt, men sant

För övrigt har jag haft en bra och avslappnad dag, och i morgon blir det såväl frisörbesök som Åsa-fika och sedan Malmöfestivalen med världens bästa. Det gillar jag!

(Just det, Kalmar/Öland-turen blev förresten mycket lyckad och alla härliga människor gjorde mig bara glad!)

Okej då, jag ger mig. Jag hade en trevlig kväll i går, trots alla misstankar om motsatsen. Måste dock säga att jag hade helt rätt vad gäller de personer som jag inte sett fram emot att träffa - vissa människor förändras visst aldrig... Men jag gav dem en chans, och kvällen blev som sagt himla trevlig i alla fall, trots diverse triangeldraman här och där ;)

Vi stapplade oss iväg till sista bussen med skoskav och högklackat och jag landade här hemma vid halv fyra, inte riktigt den tid vi planerat :o Men har man kul så har man, och när jag kom hem lagade jag havregrynsgröt och tvättade håret. Go me!

Annars har jag mest varit på stranden sedan sist; i fredags trotsade jag och Nette nyckelpigorna i Västra hamnen och i går låg jag på Ribban ett par timmar. Sköönt! Det var roligare än nånsin att ligga och lyssna på alla omkring en, och jag vet inte hur många gånger jag hörde orden "jävlahelvetes" och "nyckelpigor" i samma mening xD Undrar var de kommer i från, allihop? 

Det får jag klura på en annan gång, för nu är det hög tid att packa väskan till Öland, 15.48 går mitt tåg. It's gonna be awesome!  

I dag har jag haft en helt underbar dag, en sån där perfekt sommarlovsdag och jag känner mig bara så glad för allt jag har! Inte för att det har skett några underverk, men allting har bara känts så... bra!

Gick upp vid 10 och slappade runt lite innan jag åt frukost, tog på mig favoritshortsen och svischade in på stan på min lilla cykel. Mötte upp mamma som hängde med mig till Model Lab där vi köpte tre bilder (visas nedan) som var superfina, tycker jag. Efter det blev det lunch på Gränden - kyckling-grillspett med pommes och tre olika såser, och så fortsatte jag till biblioteket. Hur kommer det sig att hur mycket jag än tänkt bli av med låneböckerna som ligger därhemma, så kommer jag alltid hem med dubbelt så många som jag åkte med? Jag börjar på allvar misstänka att hela stadsbiblioteket utsöndrar någon form av drog som framkallar beroende... Nåja, med hem i dag kom i alla fall två Anna Jansson-deckare, sista Millenniumboken och så Maia Hirasawas nya skiva (inte jättebra, tyvärr). Härligt!
 
Väl hemma igen satte jag mig i solsängen i trädgården och läste i sällskap av Maias coola röst, och vips så hade klockan blivit 4 och Johanna stod utanför dörren. Oj, vad jag har saknat den människan! Vi stack och handlade, och sedan blev det middag + kladdkaksbakning. Mums! Vid 7-tiden fick vi ett ryck och cyklade ner till Sibbarp för ett underbart kvällsdopp -- 22 grader i vattnet (gissar vi). Det gillar jag! Efter mycket simmande och badande tog vi oss hem till Johanna där det blev te och en massa snack och planerande, hur mysigt som helst! Åh, vad glad jag är att jag har en sån fin vän. <3  

Okej, jag går väl dit då. Men dör jag av uttråkning på kuppen så vet jag vem jag ska skylla på, moha... Nu ska jag bara leta upp en klänning som passar sig också. Pff!

Om man blir bjuden på en fest av en person man gillar, men vet att det ska komma x antal personer som man verkligen inte tål, vad gör man då?

Hmm, frågor som det ska jag sysselsätta min hjärna med medan jag går en liten promenix med herr iPod tror jag visst. Förslag välkomnas!

12 timmar och 10 minuter. Det är rätt sjukt vad en veckas träning och hålligång kan göra med en, och vid elva-snåret i går kväll däckade alltså en styck Mikaela i soffan framför TV:n (jag som tänkt ha Rebus-maraton, hmpf). Väcktes igen nån gång vid 11 i morse av min käre far, och var då sådär läskigt seg som man bara är när man sovit för länge. Skönt!

Den gångna veckan har varit full av äventyr, med allt från terränghoppning, minigolf och slottsritter till mini-hjärnskakning och vrickade fötter. De två senaste bravurerna stod jag själv för, härligt nog. Men det var inte så farligt, ingen kunde hjälpa det och efter ett par timmar var jag på benen (och hästryggen) igen! AW var precis så bra och mysigt som alla säger, och vi kunde inte ha haft det bättre! Har träffat massor av underbara människor och veckan har verkligen varit full av skratt & galna upptåg. Så ska det vara!

Hästen jag slutligen red på hela veckan hette Sion och var perfekt - gick fint i dressyr och älskade att hoppa. Han påminde mycket om Roffe både till utseendet och sättet vilket var ett plus bara det, men det bästa av allt är nog att han kommer till MR om tre veckor för att bo hos Jessika & Sara som hyrt honom det här året. Härligt!

I dag har jag mest satsat på att ta igen mig lite, och varken packing eller städning har fått den behandling som krävs. Nä, i stället har jag fokuserat på att ligga helt stilla i soffan, sörpla varm choklad och iakkta regnet som föll utanför. Mycket mysigare! Det jobbiga tar vi en annan dag, tycker jag...