12 timmar och 10 minuter. Det är rätt sjukt vad en veckas träning och hålligång kan göra med en, och vid elva-snåret i går kväll däckade alltså en styck Mikaela i soffan framför TV:n (jag som tänkt ha Rebus-maraton, hmpf). Väcktes igen nån gång vid 11 i morse av min käre far, och var då sådär läskigt seg som man bara är när man sovit för länge. Skönt!

Den gångna veckan har varit full av äventyr, med allt från terränghoppning, minigolf och slottsritter till mini-hjärnskakning och vrickade fötter. De två senaste bravurerna stod jag själv för, härligt nog. Men det var inte så farligt, ingen kunde hjälpa det och efter ett par timmar var jag på benen (och hästryggen) igen! AW var precis så bra och mysigt som alla säger, och vi kunde inte ha haft det bättre! Har träffat massor av underbara människor och veckan har verkligen varit full av skratt & galna upptåg. Så ska det vara!

Hästen jag slutligen red på hela veckan hette Sion och var perfekt - gick fint i dressyr och älskade att hoppa. Han påminde mycket om Roffe både till utseendet och sättet vilket var ett plus bara det, men det bästa av allt är nog att han kommer till MR om tre veckor för att bo hos Jessika & Sara som hyrt honom det här året. Härligt!

I dag har jag mest satsat på att ta igen mig lite, och varken packing eller städning har fått den behandling som krävs. Nä, i stället har jag fokuserat på att ligga helt stilla i soffan, sörpla varm choklad och iakkta regnet som föll utanför. Mycket mysigare! Det jobbiga tar vi en annan dag, tycker jag...