Feeling way too damn good
Det är nog inte riktigt meningen det här. Det är nog inte riktigt meningen att jag ska kunna sitta här, med pappas smaskiga teriyaki-gryta i magen, och baragöraingenting. Egentligen är det nog nu som jag borde ha panik över allt jag gjort och inte gjort. Över försäkringar som ska tecknas, visum som ska sökas, vaccineringar som ska göras och prylar som ska packas.
.
Jag borde ha andnöd för att de kommande dagarna är så fullspäckade att jag inte vet var jag ska ta vägen, och jag borde vara skitnervös inför tanken att det där brevet till det där stället kanske inte kommer fram i tid. Jag borde ha separationsångest, magsår och migrän - helst allt på en och samma gång.
.
Jag borde inte ha tid att spontanplanera, att lulla omkring barbacka på min fina häst tills solen går ner, att traska omkring på stranden med fin pojke, och jag borde definitivt inte ha tid för sanslöst slappande som det här. Det är jag, SATC och Marabou mot världen liksom.
.
Tänk, vad skönt att allt inte alltid är som det borde.
Kommentarer
Trackback
