"Nej. Fasen vilken jobbig dag det blir." Så tänkte jag när jag vaknade, och jag bara hatar det. Jag hatar att de negativa känslorna är så makalöst hjärtlösa att de hoppar på mig när jag knappt hunnit vakna och följaktligen är alldeles försvarslös. Totalt chanslös är jag där jag ligger i min säng och  desperat försöker sätta igång hjärnan på rätt sätt, och så kommer de där envisa jäklarna som jag egentligen skulle ha slått bort. Om jag ändå bara hade hunnit starta försvarsmekanismen...

Med denna sura start på dagen fanns det inte mycket hopp i mig, men jag försökte verkligen att göra det bästa av situationen. Den Fruktade Körlektionen (yep, jag hatar det verkligen. big time.) kom dock som en bomb och sprängde allt det där positiva jag försökt jobba upp. Fy fan, vad jag hatar det! Det är verkligen det värsta jag någonsin gjort, och jag tycks aldrig bli av med det heller. Frustration på hög nivå! 

För att återgå till något positivt kan jag prata om helgen, som var väldigt trevlig. Fredagkvällen bestod ju som bekant av Fame med Johanna på Heleneholm. My God, vad duktiga de är! Jag fick påminna mig flera gånger om att jag satt på en gymnasieskola, inte Broadway! Siri var alldeles strålande duktig i sin roll som Mabel, och hela grejen var liksom bara så proffsig. I like!

I lördags var det då 50-årsfest som gällde för hela slanten, och det blev verkligen galet lyckat! En massa gamla kompisar kom från alla hörn, och det var en jättetrevlig kväll/natt. Där ser man, fester med medelålder 40+ kan också vara roliga! ;) Det enda negativa var väl att allt gick så jäkla fort, när jag lade huvudet på kudden vid halv fyra skulle klockan lika gärna kunnat vara halv tolv. Så kan det gå!

Nix, nu ska jag gå och ta en liten dusch innan det blir dags att plumsa i säng. Hyfsat tidig uppstigning i morgon, men den här gången ska jag minsann vara beredd att försvara mig!