Aj då. Jag är nervös. Lite nervös. Det är inte bra. När jag är nervös för tävlingar brukar det betyda att jag förväntar mig något = jag blir besviken om det går dåligt. Det får, får, får inte hända i morgon och jag ska, ska, ska inte förvänta mig något. Jag ska verkligen inte det, för det kan sluta precis hur som helst och jag gör det egentligen mest för skojs skull, för att testa hästen. Väldigt kul ska det bli i alla fall, och jag fick just ett högst peppande meddelande från min kära ridlärare. Det går som det går och jag ska ha roligt. Nä du, herr Prestationsångest, du får allt ta och leta dig till andra platser, för hos mig är du inte ett dugg välkommen. Så det så.