Jag vaknar. Jag snoozar. Jag somnar. Jag vaknar. Jag snoozar. Jag somnar. Jag vaknar. Jag snoozar. Jag somnar. Jag vaknar. Och inser att det inte finns någon återvändo. Tar upp kampen mot täcket som uppträder som en annan sumobrottare i dag, och sätter tillslut ner mina små varma fötter på det alltför kalla golvet. Brr! Masar mig, halvt levande, ut i köket för att skapa någon form av frukost som kan accepteras av min redan illamående mage.

Hör hur mobilen vibrerar till, och ett hopp tänds inom mig. Det kan ju vara meddelande om något bra, något som förgyller hela denna novembermåndag och ger den det där lilla extra. Uppfylld av hoppet tassar jag bort för att undersöka saken, och fylls med ens av lycka. "Erica home sick today, no Civics or History. History quiz Tuesday instead." 2,5 timmars sovmorgon! Glädje! Efter en liten glädjedans inför mammas konfunderade ögon går jag tillbaka in i mitt rum, kryper tillbaka ner under täcket som fortfarande är varmt, och somnar om. Tänk, vad ett litet sms kan göra!