Det är något jag måste göra. Något jag borde göra. Något jag absolut var tvungen att komma ihåg, men nu har jag glömt bort vad det var jag skulle komma i håg. Lyckat Mikaela, mycket lyckat!

Medan jag kämpar med att komma på vad det var jag inte fick glömma bort kan jag ju författa ett litet inlägg tänkte jag, det är ju trots allt ett tag sedan. De senaste dagarna har jag till stor del befunnit mig nere på Ribban där mammas största jobbprojekt detta året avverkats (Malmöfestivalen har fått en konkurrent); Malmö City Horse Show. 4 dagars häst/djur/familjefest har det varit, och det kan väl på det stora hela anses väldigt lyckat! Nu är det över i alla fall, och mamma börjar så smått bli kontaktbar igen efter en veckas jobb-trans.

Själv är jag mer kontaktbar än vad jag borde vara för att ha så här omänskligt mycket skolarbete att göra, men som jag skrev för någon vecka sedan har jag försökt släppa lite på pressen & stressen och ta det lugnt. Det har funkat finfint ska jag säga, ingen lärare har protesterat hittills och jag känner mig så mycket bättre! Det är nog nyttigt att koppla ner lite ibland, för jag känner på mig att i fall jag fortsatt med min "jag ska klara allt för det har jag gjort förut"- inställning så hade jag kunnat dödsförklaras vid det här laget. Nåja, men nästan i alla fall? 

I dag har jag räknat ut att jag har så lite som 7 skoldagar kvar, och sedan är det sommaravslutning. Fattar ni? 7 DAGAR. Det är ju ingenting! Mjaha, så nu vet ni vad ni ska säga till mig om jag ser lite deppig ut. Det har jag nog gjort idag förresten, jag tror jag vaknade lite på fel sida i morse. Hela skoldagen var jag bara på ett sånt där jobbigt, konstigt dåligt humör som man inte kan hitta en anledning till och därmed inte göra mycket åt.  Surt.

Att komma hem gjorde saken lite bättre i alla fall, och att ligga i solen & smaska Ben & Jerry's är inte illa det. Matteplugg och uppsatser är det värre med, men det är sådana smällar man får ta. Som sagt; 7 DAGAR.