En glad liten prick. Det har jag blivit kallad ett antal gånger, och just för tillfället stämmer det faktiskt väldigt bra. Jag är fortfarande liten, och glad också för den delen. Är det inte helt fantastiskt?  ;D

Bloggandet ser onekligen ut att bli lite tunt så här under sommarlovet, men jag ska göra mitt bästa för att hänga med i svängarna. Ett inlägg i veckan eller så ska man nog kunna klara av. Kanske mer, kanske mindre. Jobbet tar ju en del på energin men å andra sidan har jag inte mycket annat för mig i veckorna, så chanserna finns. Men annars har väl ni kära läsare en del annat att stå i också kan jag tro?

Vad som hänt sedan sist är ganska lätt att sammanfatta; jobb och midsommarfirande. Ungefär sådär. Träffat en del glada kamrater också, men annars har väl inget världsomstörtande (det är något med mig och konstiga ord i dag)inträffat skulle jag tro. Midsommar i går var jättemysigt och Smyge var lika fint som alltid. Regnet slapp vi så när som på tre-fyra droppar, det är vi glada för!  

I helgen har jag huset för mig själv, övriga familjemedlemmar stannade i Smyge medan jag liftade med Elina hem; jag har nämligen anmält mig frivillig att jobba lördag och söndag. Varför? Ja du, det undrar jag också. Nåja, ob är ob och jag tjänar trots allt in en ledig dag som jag kan ta när jag vill. Det är trevligt!

Nu ska jag njuta av ensamheten och fixa lite mat, för att sedan inta min väl intränade soffpotatis-pose. So long!