I morse vaknade jag (ovanligt nog). Jag hade drömt en mardröm, där jag försovit mig flera timmar och var stressad som en julskinkegris. Saken blev inte mycket bättre av att jag upptäckte att det inte alls var en dröm, utan alldeles sant. Jag hade försovit mig. Big time. 2 timmar och 20 minuter, närmare bestämt. Woopsiedaisy!