Alltså, jag vet inte riktigt var jag ska ta vägen. Jag känner bara för att gå ut i kylan, hoppa och skrika som en galning och bara visa hela världen hur lycklig jag är. Det är liksom en sådan där oförklarlig lycka som knappt tycks få plats i kroppen, en sådan kick som jag bara får av riktigt bra musik. Och är det något min kväll varit fullspäckad av så är det riktigt bra musik.

Jag tror att jag har hittat världens coolaste person. Jag tror att det är en ganska liten, blond och väldigt blyg tjej. Jag tror att hon besitter världens coolaste röst, och jag tror att hon skriver världens vackraste musik. Jag tror att hon spelade en helt akustisk konsert i Malmö i kväll, och jag tror att hon heter Anna Ternheim.

Hela kalaset påbörjades med underbara Better Be och sedan blev det bara bättre. När hon ställde sig upp och körde Leaving on a Mayday helt a cappella utan något som helst hjälpmedel (knytnäven fick hålla takten) gick det bara rysningar över hela mig, och hennes underbara röst blev så tydlig. I'm lovin it!

Nästa vecka är det Regina Spektor som gäller, och jag misstänker att det kommer att bli minst lika underbart, om inte bättre (förlåt, Anna). Damn, vad jag längtar!